Sevärdheter >> Hyttkontoret i Västansjö
 

Hyttan låg på den södra sidan av vägen, medan hyttkontoret är beläget cirka 50 meter bort på den norra sidan.

Byggnaden har en imponerande ålder som vittnar om dess betydande roll i områdets industriella historia.
Här får du vägbeskrivning:
Google visar vägen hit

Familjeberättelse om hyttstugan
Berättelse från min barndom av Greta Andersson - Sellin född 1920
Vi, mamma (Elin 1897-1981) far (Axel 1890-1964) och syster (Ingeborg (1914-1997), bodde i Ställberg när jag föddes. Far hade under ett par år arbetat på kraftstationen i Vännebo. Där träffade han mamma som då gick med mat till arbetarna på stationen. De gifte sig och flyttade til Engelsberg och senare till Stälberg.

Far arbetade som smed och sökte så efter ett par år nytt arbete och var på väg med tåg till Gävle för att söka jobb. På tåget träffade han Uvbergs Lars-Erik från Västansjö och kom i samspråk med honom. Han berättade, att man i Västansjö, där han bodde, sökte en man till den nya kraftstationen i byn. Far följde med honom och tittade på jobbet och tackade ja till arbetet. Han kom att arbeta där ensam under ett antal år, men även med diverse småjobb till bönderna i byn.

Kraftstationen var en liten fin station och låg efter bäcken nedanför "Fant"-Kalle Westmans gård. Kraftstationen existerade i ca 30 år och lades ner 1948. Idag finns ingenting kvar av byggnaden.

Min familj flyttade alltså till Västansjö våren 1921 och kom till att börja med att bo i en liten stuga vid Nämnkarn. Denna stuga är i dag riven.

Familjen flyttade efter renovering till Hyttstugan, som under Hyttepoken varit kontor och laboratorie (troligen avsedd till viloplats för arbetarna).

Huset består av tjocka slaggstensväggar. Vår familj hyrde av Västansjö hyttelag och bodde kvar till i slutet av 1950-talet. Stugan bestod av rum och kök och hade inga bekvämligheter. Far drog in vatten från en självgrävd brunn, byggde om pannrummet, satte in en vedpanna och så småningom värmeelement rummen Far gjorde också ordning ett rum med öppen spis, stort bord och diverse tillbehör till hattar som hon hade försäljning av.

Denna verksamhet påbörjade mamma omkring 1928 och avslutade den ca 1938. Hon ändrade hattar, sydde nytt och hade utställning i fönstren. Mamma och far åkte även omkring på marknader och sålde dessa hattar. Höst och vår for man till Ludvika för uppackning. Hattar och material till hattarna beställde mamma från AB Örebro Strå & Hattfabrik. Min syster var i Örebro och lärde sig att sy hattar som mamma sedan sålde. Det var modernt med stråhattar och inför varje ny säsong fernissade mamma om damernas hattar och fixade till dem med nya band och blommor. Eftersom mamma fick konkurrens från andra hattsömmerskor blev det mindre och mindre med inkomster så hon slutade med verksamheten.

Någon gång om året från mitten av 1930-talet kom en man vid namn Bachrack ("juden") från Falun och hade uppackning hos oss i Hyttstugan. Många damer och herrar kom till oss och köpte diverse kläder som t ex kappor, byxor, skjortor, underkläder och tyger från Nälden. För att få lite mer inkomster stod mamma vid bäcken sommartid och tvättade till turister. Hon hade en stor järngryta som hon kokade tvätten i och sedan sköljde hon i bäcken. Även nere vid Järnsta stod mamma och mor Sara på Kojfallet och tvättade kläder till Järnstafolket till och med vintertid. Mamma hade även under en kort tid från ca 1940 en liten kaffeservering sommartid uppe på en kulle ner mot bäcken. Far snickrade till borden och bänkarna och många kom för en kopp kaffe.

Familjeberättelsen fakta hämtad ur "Vår By Västansjö" s.97
Tillbaka