| Sevärdheter >> Sunnansjö Hytta |
|
|
Hyttan låg bakom de främre byggnaderna. Sunnansjö Hytta räknas som en av de äldsta i Västerbergslagen, omnämnd i äldre skrifter redan från 1366 och även kallad “urminnes”. Den har troligen föregåtts av en osmundugn eller så kallat ränneverk. Byamännen i Sunnansjö, dåtidens benämning på området söder om Bysjön i nuvarande Hembygdsgårdens närhet, ägde hyttan. Här får du vägbeskring: Google visar vägen hit Forsen mellan Boten och Väsman, med sin rikliga vattentillgång, erbjöd utmärkta förutsättningar för hyttdriften. Under 1600-talet inträdde ett hyttlag, bestående av bergsmän från flera byar i orten, som ägare. Malmen kom bland annat från Burängsberg. Åtgången på träkol från bergsmännens skogar var stor. Tackjärn och stångjärn forslades till Väsmanstranden med hamnen i Broby, omnämnd som Väsmans bästa hamn, för vidare befordran på Strömsholms kanal. De två hammarsmedjorna tillkom under första delen av 1600-talet. Vid mitten av 1700-talet avbröts traditionen med enbart bergsmän som hyttägare. Kronobefallningsman Zackarias Pomp blev ägare till bland annat en femtedel av hyttan. Han drev utvecklingen framåt, järnkvaliteten förbättrades och smeder anställdes. 1762 övertogs Pomps andel av Ludvika bruksägare. 1836 köptes Ludvika Bruk av familjen Roth, som därmed blev delägare i Sunnansjö Bruk. Familjen Roths andel ökade kraftigt under 1800-talet i takt med att bergsmännen blev färre. Under bruksdöden på 1880-talet drogs även Sunnansjö Bruk med. 1882 blåstes masugnen för sista gången och 1884 tystnade smedjorna. På 1920-talet revs masugnen och rostugnen, vilka då var i starkt förfall. Kvar idag finns labbi samt våghus, som minner om Sunnansjö Bruks verksamhet i Sunnansjö under många århundraden. Kraftstationen, byggd på den tidigare “Smebacken” och som idag nyttjar forsen, anlades redan 1913. |
| Tillbaka |
 |
 |