Sevärdheter >> Dan Andersson första texter |
![]() |
Att Bergslagsposten var den tidning Dan Andersson, lyrikern och författaren från Skattlösberg, skickade sitt första alster för publicering var ingen tillfällighet. Bergslagsposten var en dominerande lokaltidning i Västerbergslagen redan kring sekelskiftet. Särskilt bland allmogens folk.
Och visst blev Dan Andersson publicerad! Redan hans första alster uppmärksammades när det det kom i tryck den 24 januari 1903. Vinjetten för hans epos var "Brefkort från finnmarken", och skulle bli återkommande i Bergslagsposten under flera år. Chefredaktören J. F. Nelson på Bergslagsposten kommenterade hans debut kort och koncist i sin kolumn: "D.A. Tack och välkommen åter"! Ett erkännande som inte många förstagångsskrivare var förunnade. Vad Nelson inte visste var, att bakom pennan dolde sig en blott 14-årig yngling i de djupaste av finnmarksskogar. Om åldern på skribenten varit känd, hade det kanske inte blivit någon debut! Brefkort från Grangärde finnmark "Den snöiga nord är vårt fädernesland, där sprakar vår härd på den stormiga strand", sjunger skalden och äfven vi "finn- gubbar" få häri instämma med själ och hjärta. Både snöigt och kallt har det blifvit på allvar, och det tjutes under medar och smälles i knutar och går an riktigt på vintervis. De gångna hälgdagarna, jul och nyår, tilländalupo i allsköns lugn och ro häruppe, åtminstone å underteck- nads hemort. Fylleri och bråk ute- blefvo, hvilket annars brukar utgöra det sensationela under högtidsdagar häruppe. Sorgligt nog ha juldagarna plägat mera injaga skräck och mot- vilja hos nyktert och anständigt folk i stället för att medföra glädje. Slags- mål har man fått åse, vilddjurs-skrän har man fått höra, kort sakt, man har som uppbyggelse brukat få bevitna de mäst skräckinjagande scener, fått höra de hemskaste afgrundsskrål, allt för ingenting. Hoppas dock att ingen annan afundas oss bärgslagsbor dessa förmåner! Men, som sakt, den gångna hälgen var ovanligt fridsam, hvilket vi hanske, åtminstone till någon del, ha de talrika nykterhetsföreningarna, som här och hvar förekomma, att tacka för. Sparkstöttingsåkandet och skidlöpan- det är ganska modärnt bland befolk- ningen häruppe, och finnes det knap- past någon enda som ej är "sportsman" i våra bygder. Hvarenda skolpojke har sina skidor med, eller sin spark- stötting, och är det ett ganska lifligt "sportande" på hemvägar under fri- stunder, hvilket ju också å sin sida är en god sak. Ja, tillgrepe ungdomen al- drig mindre oskyldiga förströelser, så skulle nog allt bråk om dess s. k. demoralisation snart försvinna. Mera en annan gång. Au revoir! D. A. Källa: Jubileumsbilaga av Bergslagsposten 1992, reportaget gjordes avJan-Olof Schröder |
Tillbaka |