| Sevärdheter >> Finngammelgården i Skattlösberg |
|
|
Patron Roth på Ludvika Bruk tyckte att invånarna i Finnmarken gick i kyrkan för sällan. Därför skänkte Patron Roth mark till kyrkan i Grangärde, för att det skulle byggas ett kapell på högsta punkten i Skattlösberg, Finnpers backe. Nu blev det inget kapellbygge, utan marken kom att arrenderas från kyrkan av Skattlösbergs bygdegille, som bildats 1943. År 2004 köpte länsstyrelsen marken av Grangärde kyrka. Skattlösbergs bygdegille tog som sin uppgift att bevara den gamla finnmarkskulturen och den typiska bebyggelsen. På finngammelgården finns föremål som belyser jakt, fiske, jordbruk, boskapsskötsel, hem och hushåll. Många av föremålen i byggnaderna är skänkta till Skattlösbergs bygdegille. Byggnaderna har alla ursprungligen funnits i trakten av Skattlösberg. Skattlösbergs bygdegille förvaltar även Hobergs kvarnar, kugghjulskvarnen och skvaltkvarnen. Här får du vägbeskrivning: Google visar vägen hit  Vill du uppleva dessa sevärdheter på riktigt? Det görs bäst på plats – men här nedan hittar du beskrivningar som ger en försmak och förhoppningsvis väcker din lust att besöka området och ta del av det själv. Trollstallet tidigt 1700-tal Trollstallet har tillhört "trollgubben" Mats Larsa, som levde 1704-1773. Stallet har därifrån flyttats till Stenfallet. 1949 förvärvade Skattlösbergs bygdegille trollstallet, som då ägdes av Helmer Karlsson och Seved Svensson. Trollstallet flyttades i februari 1956 till Finngammelgården och sattes upp sommaren 1956. Finnhässja På finnhässjan torkade man sädeskärvarna, som räcktes upp med hjälp av en lång stång till en man som klättrat upp på hässsjan och tog emot. Sädeskärvarna böjdes över stängerna. Finnhässjan stod pa plats året runt. Denna finnhässja har flyttats till Finngammelgården 1957. Pörtet kallas också för rökstuga, från 1700-talet. Årtalet 1771 finns inristat ovanför dörren. Pörtet är ett bra exempel på bostad åt en fattig familj i finnmarken under 1700-talet. Ursprungligen saknade byggnaden fönster. Man hade skjutluckor för öppna gluggar. Redan under 1700- talets slut hade nya intryck tagits och man bytte skjutluckor mot fönster och gjorde en röktrumma, istället för det öppna hål i taket som man tidigare hade haft för röken att ta sig ut. Pörtet har tidigare stått i närheten av skolan. 1875 föddes Karl Johan, kallad "Dunder Kalle", i stugan. "Dunder-Kalle" var son till Jan Petter Nilsson från Dunderbacken i Skattlösberg och hans hustru Gustava Persdotter. Handlare Hedlund skänkte pörtet till Finngammelgården 1946. Byggnaden hade då använts som hölada. Stora stolpboden eller Hobergsboden. från 1700-talet. Stolpboden har använts till att förvara mat i. Hobergsboden är flyttad 7 gånger. När den sattes upp igen var det viktigt att dörren skulle vara åt norr. På gavelväggarna finns ett par gluggar, som var till för att man ville skydda sig mot onda makter. På ingångsgaveln är ett s.k. gudsöga och på den andra gavelväggen är det en korsglugg. 1947 köpte Helmer Augustsson Hobergsboden för 50:- och 1948 blev den uppsatt på Finngammelgården. Kolmila med kolarkoja Kolmilan visar hur en mila är rest. På baksidan ses den i genomskärning. Denna mila restes 1962 och samtidigt byggdes kolarkojan. Emil Carlsson har satt upp taket över milan. Milan är reparerad flera gånger. Otto Blixts samlingar Detta röda timmerhus kom till Finngammelgården 1992. Huset har tidigare stått i Grangärde, Kaplansgården och är skänkt av Bettan och Lars-Göran Tviksta. Samma år köpte Skattlösbergs bygdegille Otto Blixts samlingar från finnmarken av hans släktingar. Samlingen består av bruksföremål från rmarken, företrädesvis från 1800-talet. Otto Blixt var folklivsforskare från Vännebo och ordförande i Skattlösbergs bygdegille. Han har bl.a. skrivit böckerna "Det gamla Grangärde. Skogsbruk." och "Det gamla Grangärde. Boskapsskötsel" som tar upp sedvänjor samt ord och uttrvck från äldre tider. Ängsladan Ängsladan har använts till att förvara hö. Ladan har tidigare stått vid Stenfallet. Ängsladan kom till Finngammelgården genom Helmer Augustssons försorg 1963. Pallaologen Logen har använts till att lagra säd och ibland jordbruksredskap. Pallaologen har tidigare stått i Pallao mellan Torsberg och Abborrberg. Otto Blixt köpte logen av Hellstrand och sedan köpte Skattlösbergs bygdegille den för 400:-. 1968 sattes logen upp av Sven Magnusson och Hildur Helsing. Ena gaveln var redan då angripen av väder, vind och ohyra. 1992 blev gaveln brädfodrad , för att stå emot tidens tand. Vandring En mekanisk stationär anordning, som gjorde det möjligt att utnyttja kraften från hästar eller oxar till att i närbelägen lada tröska säd. Vandring var i bruk fram till 1920-talet när förbränningsmotorn blev vanligare. Vandringen har tidigare stått i Hoberg. Den köptes 1970 och flyttades till Finngammelgården 1972. Lilla stolpboden från 1800-talets mitt Stolpboden flyttades samtidigt som svenskstugan till sin nuvarande plats. Stolpboden har tidigare funnits vid Lönnmossfallet och har använts till att förvara mat och/eller kläder. Svenskstugan frằn 1800-talets mitt. Den första byggnaden, som flyttades till det område som senare skulle bli Finngammelgården, var svenskstugan. Petter Karlsson från Tattarfallet flyttade stugan från Lönnmossfallet och skänkte den 1928. Svenskstugan visar hur de finska invandrarna övergav sin östeuropeiska byggnadskultur och bytte skjutluckor mot fönster samt övergav den värmegivande rökugnen mot den murade rökgången och järnspisen. Stugan användes på Finngammelgården till olika möten, som samlingsplats för byns ungdomar och till dans. Källa: Från platsen, Skattlösbergs bygdegille |
| Tillbaka |
 |
 |