| Sevärdheter >> Hyttan i Norhyttan |
|
|
Hyttan i Norhyttan – En berättelse från brukstiden År 1711 var hyttan fortfarande i bergsmans ägo och hade 13 delägare. En av dem, Anders Ersson, bodde i Norhyttan, medan de övriga kom från Sunnansjö och kringliggande trakter. Tragedin vid hyttan I boken Strövtåg i Ludvika berättas om Lim-Fredrik, som den 18 juli 1885 hade brandvakten vid hyttan. Eftersom hyttan hade varit nedsläckt i nio dagar för säsongen, begav han sig till sin fjälla i Gräsberget. Därifrån såg han ett väldigt eldsken nere i dalen. Morgonen därpå hittades Lim-Fredrik drunknad i Noren – och hyttan hade brunnit ned. Hyttan skulle komma att brinna en gång till, år 1892, och dessutom uppleva sin första och enda strejk innan den drabbades av den så kallade bruksdöden och slutligen lades ned år 1909. Dans på rostugnen På den så kallade rostugnen fanns ett plankgolv som byborna ofta använde för dans. Norhytteborna har alltid varit ett dansant släkte – då liksom nu. Kvinnorna bar långa kjolar som släpade i hyttdammet under dansen. Hanna Danielssons mor Johanna brukade säga till pigan: "Sätt på dig hyttkläa när du ska gå på dansen." Johanna berättade också att hon slitit ut många par skor under dansen på rostugnen, där Pipar Jan Erik spelade upp till dans. Kolugn och tjärframställning  Skalan i nederkant på bilden är 10m. För att hålla nere kostnaderna installerades år 1901 den första kolugnen, tillverkad i Smedjebacken. Ved i tremeterslängder kunde ställas in i ugnen, men arbetarna var skeptiska. Kommentaren blev: "Det är ju bara uppvärmd ved." Under åren 1918–1919 bedrevs tjärframställning i större skala i Norhyttan. Fyra ugnar användes för att bränna tjära, vilket krävde stora mängder tjärvedsstubbar. Dessa hämtades främst från Brunnklack, cirka fem kilometer väster om Norhyttan Här får du vägbeskring: Google visar vägen hit  Så ser Hyttans plats ut idag |
| Tillbaka |
 |
 |